Guide

Så räknas tre sammanhängande månader

Senast uppdaterad 29 september 2026

Socialnämnden ska ställa aktivitetskrav när någon har fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader (12 kap. 4 a § socialtjänstlagen). Lagen säger inte mer om räkningen än så. Propositionen fyller i några saker. Här går vi igenom dem med exempel.

Månaderna behöver inte vara kalendermånader

Det ska vara tre månader i följd, men de behöver inte vara hela kalendermånader. Propositionen ger exemplet 15 januari till 14 april (prop. 2025/26:207, avsnitt 5.3). För den som får försörjningsstöd från den 15 februari gäller kravet från den 15 maj (kommentaren till 4 a §).

Nämnden beviljar som regel försörjningsstöd per månad. Under den tredje månaden kan nämnden därför ställa kravet som villkor för stöd från nästa månad. Det står i kommentaren till 4 a §.

Ett uppehåll bryter räkningen

Kravet gäller personer som får försörjningsstöd. Får personen ett uppehåll i stödet, till exempel genom en tillfällig inkomst, kan nämnden inte ställa krav under uppehållet. Får personen stöd igen efter uppehållet är nämnden inte skyldig att ställa krav från första dagen. Det gäller även om personen tidigare har haft stöd i tre månader. Nämnden får däremot ställa ett krav enligt 4 d § (kommentaren till 4 a §).

Nämnden beviljar som regel stöd per månad, så en månad utan stöd är ett uppehåll. Hur ett kortare uppehåll påverkar räkningen säger varken lagen eller propositionen.

Nämnden räknar med tid i en annan kommun

Nämnden ska räkna med tid med försörjningsstöd i en annan kommun (avsnitt 5.3 och kommentaren till 4 a §). För den som flyttar efter tre månader med stöd kan kravet alltså gälla från första dagen i den nya kommunen. Nämnden ska utreda hur länge personen har fått stöd i den andra kommunen. Personen ska bidra med uppgifter. Propositionen konstaterar att utredningen tar tid. Nämnden kan därför inte alltid anvisa en aktivitet från första dagen.

Räkningen börjar tidigast den 1 juli 2026

Lagen började gälla den 1 juli 2026. Skyldigheten att ställa krav gäller första gången för försörjningsstöd som avser oktober 2026 (övergångsbestämmelserna till lag 2026:730). Propositionen förklarar att nämnden bara räknar tid efter ikraftträdandet. Personen behöver inte ha stöd för hela oktober för att kravet ska gälla (avsnitt 10 och kommentaren till övergångsbestämmelserna).

Ett krav enligt 4 d § får nämnden ställa från den 1 juli 2026. Det gäller oavsett hur länge personen har fått stöd.

Några räkneexempel

Tabellen tillämpar propositionens resonemang på några fall. Den ersätter inte bedömningen i ett enskilt ärende.

Undantagen, med exempel

Kommunen får inte ställa kravet på vissa grupper, även när tre månader har gått (4 a § andra stycket). Hela listan finns i guiden om aktivitetskravet. Här är de fyra undantag där propositionen ger mer vägledning.

Sysselsättning på heltid

Den som har sysselsättning på heltid är undantagen (punkt 3). Heltid är normalt 40 timmar i veckan. Färre timmar är också heltid om kollektivavtalet eller utbildningen räknar det som heltid (kommentaren till 4 a §). Den som är anvisad ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid har sysselsättning på heltid. Arbetsförmedlingen bedömer om deltagaren är sysselsatt i den utsträckning som krävs. Nämnden bör godta den uppgiften.

Sysselsättning som bara motsvarar en nedsatt arbetsförmåga är inte heltid. Hobbyarbete och fritidsaktiviteter ger inget undantag (avsnitt 5.3).

Föräldraledig med barn under ett år

Den som är ledig enligt föräldraledighetslagen med ett barn som inte har fyllt ett år är undantagen (punkt 6). Det gäller hel ledighet och ledighet på deltid. Det spelar ingen roll hur mycket föräldrapenning personen tar ut (avsnitt 5.3 och kommentaren till 4 a §).

Exempel: en person är föräldraledig på halvtid med ett barn på åtta månader och får försörjningsstöd. Nämnden får inte ställa aktivitetskrav. När barnet har fyllt ett år upphör undantaget. Nämnden ska då anpassa kravet efter den tid i förskola som kommunen erbjuder (12 kap. 4 c §). Lagen säger inte uttryckligen om månaderna med stöd under ledigheten räknas med i de tre månaderna.

Ålder

Den som är under 18 år är undantagen (punkt 1). Den som är 18 till 20 år och studerar i grundskolan, gymnasieskolan eller en jämförlig grundutbildning är undantagen (punkt 2). Den som har uppnått riktåldern för pension är undantagen (punkt 4). Riktåldern följer 2 kap. 10 a till 10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Exempel: en person med försörjningsstöd är 19 år och läser på gymnasiet. Nämnden får inte ställa kravet så länge studierna pågår. Avbryter personen studierna gäller undantaget inte längre.

Ersättning från Försäkringskassan

Den som har sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringspenning är undantagen i den omfattning som personen har förmånen (punkt 5). Detsamma gäller sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall (4 a § andra stycket 5). Undantaget gäller den tid som förmånen avser. Resten av tiden kan kravet gälla. Motsvarar förmånen nedsatt arbetsförmåga på heltid faller personen helt utanför kravet (kommentaren till 4 a §).

Propositionens exempel: en person har hel sjukpenning beräknad på en normal arbetstid på 20 timmar i veckan. Nämnden ska då som utgångspunkt ställa krav på de övriga 20 timmarna (kommentaren till 4 a §). Det spelar ingen roll om Försäkringskassan samordnar förmånen med andra förmåner och betalar ut ett lägre belopp.

Den som är sjukskriven utan sjukpenninggrundande inkomst och utan någon av förmånerna har inget undantag (avsnitt 5.3). Bedömer nämnden att personen saknar förmåga att delta ska nämnden beakta det fullt ut, oavsett Försäkringskassans beslut.